Särkullbarn laglott

Har den avlidne skrivit ett testamente där så pass mycket egendom testamenterats bort så att laglotten kränks, kan barnet i fråga ändå kräva ut sin laglott. Gör särkullbarnet inget åt testamentet riskerar han eller hon att bli arvlös - då många faktiskt saknar kunskap om vad som gäller är det lätt att missa. För det krävs inget testamente. Men för trygghetens skull kan du som biologisk förälder skriva ett testamente och ange att bröstarvingar enbart ska ärva sin laglott.

Min rekommendation till er är att skriva i testamentet att er önskan är att era respektive särkullbarn avstår från sin rätt till laglott till förmån för den efterlevande maken. Ni kan även ta med ett villkor i testamentet som säger att det särkullbarn som väljer att ta ut sin laglott direkt, tappar rätten till efterarv.

Särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Med ett inbördes testamente kan makarna även påverka särkullbarnen till att inte ta ut sin laglott. I ett testamente kan föräldern be särkullbarnet att vänta med att ta ut sitt arv tills en efterlevande maka eller maka avlidit, säger Monika Selvin.

Men eftersom särkullbarnet alltid har rätt till minst halva sitt arv, det som kallas laglotten , känner sig de flesta särkullbarn rätt trygga trots allt. Vad de inte känner till är att särkullbarn ändå, trots rätten till laglotten , kan bli blåsta på hela arvet. Går det att minska särkullbarns laglott ? Jag och min man har inte några gemensamma barn men han har en son sedan ett tidigare förhållande. Min man och hans son har inte haft kontakt på flera år.

I sitt testamente har min man skrivit att hans önskan är att jag ska ärva honom, men kan han på något annat sätt minimera sin sons.

I testamentet kan ni bestämma att hans barn bara ska få ut sin laglott när han avlider. Sonen som din man har från ett tidigare äktenskap är ett s. Bröstarvingar är de som går först i arvsordningen enligt kap. B och är hälften av arvslotten.

Det innebär att han har rätt att få ut sin s. Då spelar det ingen roll att särkullbarnet allti även om det finns testamente, har rätt till minst halva sitt arv - det kallas för laglott. Makar med särkullbarn måste således upprätta ett testamente för att ärva varandra. Och den ska barnet få ut på en gång, om det vill det.

Utbetalningen av laglotten sker vanligtvis när bouppteckningen har registrerats och bodelning samt arvskifte har godkänts. Men det finns dock inget som tvingar ett särkullbarn att kräva ut sin laglott , utan detta kan även vänta till ett senare tillfälle. I den mån särkullbarnen inte skulle acceptera det kan de dock begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott enligt 7:ÄB. Jämkning måst dock begäras inom sex månader från tidpunkten som särkullbarnen blivit delgivna testamentet. På så vis får särkullbarnen ut sin laglott oavsett vad som står i testamentet.

Arvslott och laglott – Det är viktigt att förstå skillnaden mellan arvslott och laglott. Den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge har rätt till kallas arvslott. Ett testamente kan innebära att det finns mindre kvarlåtenskap att dela bland arvingarna. Har de inget testamente och du är enda särkullbarnet till din pappa så får du hela hans halva. Om han har valt att testamentera bort en del av arvet så har du alltid rätt till din laglott som är hälften av vad du annars skulle ha fått.

Det är bara om dödsboets behållning inte motsvarar mer än fyra prisbasbelopp som särkullbarnet måste vänta med att få ut hela eller delar av sitt arv till dess att också den efterlevande maken har dött.

Efterlämnar den avlidne emellertid så kallade särkullbarn har dessa normalt sett rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom till ett värde som utgör deras arvslott, eller åtminstone deras laglott. Laglott är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Genom denna bestämmelse anses att bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag.