Livskriser och utvecklingskriser

Utvecklingskriser och livskriser. Att vara människa innebär att vi möter motgångar som en del av vårt dagliga liv. För det mesta klarar vi av att hantera och ta oss igenom dem genom att vi har en förmåga att anpassa oss och kunna ta fram den styrka och problemlösningsförmåga som vi har.

Vanligt är att vi skiljer mellan två olika typer av kriser: utvecklingskriser och traumatiska kriser. Det är naturligt att förändringar sker i våra liv och som en följd av det utvecklas vi som människor men ibland händer det att man då en förändring sker inte längre känner att man har grepp om tillvaron. Välkommen till Kris- och katastrofpsykologi.

Vårt uppdrag är att utveckla hälso- och sjukvårdens förmåga att möta drabbade människors psykologiska behov såväl vid stor Kris och trauma Under våra liv hamnar vi ibland i både utvecklingskriser och i livskriser. När man talar om kriser brukar man skilja på de som är kopplade till yttre oväntade traumatiska händelser, och de som räknas som en naturlig livsomställningsprocess, t ex pubertetskris, få sitt första barn, 40-års kris, skilsmässa, gå i pension etc. Vare sig det rör sig om utvecklingskriser eller kriser som är kopplade till den.

Sverigehälsan presenterar en kurs för dig som effektivt och målinriktat vill arbeta med människor i kris. Kursen syftar till att ge ökad kunskap om individuella utvecklingskriser , livskriser och traumatiska kriser samt hur man på bästa sätt kan bemöta och stödja en människa ur en kris. Utbildningen omfattar tre dagar.

Alla människor har sina livskriser. De hör till allas vår psykologi. Kris innebär att den gamla kartan inte fungerar längre och att någon ny inte förefaller finnas i sikte. Du kan inte gå tillbaka till det gamla och ser ingen framtid. Men det kan vara svårt att veta när problemen blir så svåra och långvariga att man kan kalla dem ett trauma.

Oavsett om det gäller en tillfällig kris eller något mer utdraget och allvarligare är det alltid bra att vara observant och medveten - och att inte dra sig för att söka stöd och hjälp. Då barnen sedan växt upp och flyttat hemifrån inträder en ny fas i livet. Familjeprojektet är avslutat och plötsligt är man på tu man hand igen, eller ensam om man varit ensamstående.

Nu måste man hitta en annan mening med tillvaron och även hitta tillbaka till parrelationen. Och så påverkas man naturligtvis av hurudant socialt stöd (familj, vänner, stöd av andra utomstående personer eller grupper) man har tillgång till i och efter själva krissituationen. Regression innebär att man blir mer beroende av andra än vad man var innan man blev sjuk. Man kan i större grad önska att andra tar ansvar och man har större behov av stöd och närhet.

Bearbetningsfasen kommer efter krisens akuta fas och kan vara upp till ett halvår. Nu bearbetar man det som har hänt, pratar om det om och om igen. Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius. Frågor och svar kring kriser.

Fokus ligger bland annat olika utvecklingskriser genom livet, samt olika orsaker, faser och reaktioner vid traumakriser. De uppkommer då man går från ett livsskede till ett annat – från barndomen till vuxenlivet, från studielivet till arbetslivet, eller från arbetslivet till pensionsåldern. Inom psykologin skiljer man ofta livskris från utvecklingskris. En livskris är när vi människor drabbas av naturliga, men svåra händelser, och en utvecklingskris är när något i vårt liv förändras.

Tonårstiden är ett bra exempel på en utvecklingskris , som både innebär fysisk förändring och identitetssökande. Sorg är personlig och privat vilket betyder att sorgen inte går att jämföras med andras sorg. Det finns ingen rangordning i sorg utan man sörjer sin relation till det som gått förlorat. Livskriser kan handla om svårigheter i våra utvecklingskriser.

Kriser, sorger och förluster är en del av livet, alla möter dem i något skede av livet. Det finns många slags kriser och var och en upplever kriser på sitt eget sätt. Sorgliga, tråkiga och skrämmande händelser som förändrar livet lämnar sina spår men det går att komma över dem.